Strandade valar
Då och då finner man döda valar längs stränderna. Oftast rör det sig om tumlare och vitnosdelfiner.
Varje år flyter det även in större valar, framförallt vikval och grindval.
Oftast har de dött en naturlig död långt ute tills havs och med västvindarna drivit in mot svenska kusten. Ibland har de av misstag eller sjukdom kommit in i våra vatten där de kan observeras levande en tid innan de dör av svält eller av någon annan orsak.Dessa kan vara helt färska när de driver in mot land. De som däremot flutit omkring på havet under lång tid luktar ofta starkt av tilltagande förruttnelse. Det händer att nedbrytningen kan ha gått så långt att den färgade överhuden försvunnit, vilket ger kroppen en gulaktig färg.
Trots detta kan man finna relativt färskt kött om man skär en bit in på djupet.
|
|
||
|
Ibland syns bara en huvudlös gulaktig kropp mellan 3 och 6 meter. Då rör det sig ofta om vikval, som är den vanligaste och minsta bardvalen. Vävnaden runt svalget och halskotan är nämligen så pass tunna att om föruttnelsen gått för långt kan det ca 1,5 meter huvudet trilla av för att därefter sjunka ute till havs, medan resten av den lättare kroppen flyter vidare in mot land.
 |
||
|
En del valkadaver förmultnar relativt fort eller äts upp av fåglar och andra djur, medan en del kan ligga kvar i flera år innan mjukdelarna försvunnit och endast skelettet återstår. Vad detta beror på är svårt att säga, men det verkar som att de kadaver som blir liggande under lång tid är från åldersstigna djur med grövre och mera svårätna vävnader.
I Sverige är de flesta ryggradsdjuren fridlysta. Några tillhör kategorin ”Statens vilt” vilket innebär att ett antal utvalda däggdjurs- och fågelarter inte får behållas av upphittaren om de påträffas döda i naturen. Alla valar tillhör Statens vilt och ska i första hand rapporteras till polisen på telefon 114 14.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) forskar på marina däggdjur i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och tar tacksamt mot information om funna döda valar. För att om det är möjligt kunna organisera transport av funna döda valar till SVA för obduktion. Lättast att kontakta SVA är via mejl Vilt@sva.se eller telefon 018-67 40 00 (växeln).
Läs vidare om forskning på marina däggdjur.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Naturhistoriska riksmuseet